150303

Vi är överallt. Om det inte är du, jag eller någon vi känner så är det någon annan.
  Själv stod jag mitt ute på ett lerigt fält med gegga upp till knäna och under naglarna vilade leran som avslöjade att jag ramlat tidigare. Vart du befann dig kunde jag inte veta. För det fanns alltid någon som kunde ta tag i din skjortärm och dra dig vidare på nya äventyr.
  Mina leriga knän gjorde ont och det enda jag tänkte på var dina andetag framför mig som gjorde rökmoln i dimman.